» Israel Report

Israel Report

Få de senaste uppdateringarna om Israel.

Senaste nytt


  • Israel Report

    Judiska högtider: Tisha Be’av

    Många andra högtider kan firas i glädje, men Tisha Be’av är en sorgehögtid för judarna. Den påminner om första och andra templets förstörelse, samt om judarnas umbäranden i exil. Tisha Be’av är en högtid som firas den nionde dagen i månaden Av (29–30 juni i år), som räknas som det datum då de båda templen förstördes; Salomons tempel år 586 före vår tidräknings början och Herodes tempel år 70. Det är också en högtid som påminner om de många katastrofer som judarna i exil har drabbats av i olika länder. Högtiden observeras mest i Israel där affärerna stängs ner och där man får böter om man har öppet. Hos mer religiösa judar så börjar sorgehögtiden egentligen tre veckor tidigare, den 17 i månaden Tammuz. Då sägs det att romarna lyckades bryta sig in genom Jerusalems murar. De nio sista dagarna går man in i en ännu djupare sorgetid, där exempelvis vin och kött tas bort från bordet och där man inte får tvätta sig. Detta kulminerar under den sista dagen som är själva Tisha Be’av. Man fastar, sitter på pallar eller på golvet istället för på stolar. Man rakar sig inte, undviker att hälsa på varandra och man får inte läsa ur Toran eftersom det ger en glädje. Det finns ett undantag och det är att man läser om templets förstörelse i Klagovisorna. I Jerusalem brukar det vara fullt med folk vid västra muren (förr ofta kallad klagomuren), som sörjer att templet inte finns kvar mer och som väntar på det nya templet som skall byggas. Då kommer sorgehögtiden Tisha Be’av att ersättas av en glädjehögtid.
    • 18/06 - 2020
  • Israel Report

    Visste du att: Drömmen om ett tredje tempel

    Tempelinstitutet är ett forskningsinstitut och utbildningscenter i Jerusalem som bildades 1987 av rabbi Yisrael Ariel, en av de israeliska soldaterna som intog Tempelberget under sexdagarskriget. Som ett led i sitt pågående arbete med att förbereda sig för ett framtida tempel har Tempelinstitutet förberett ritualföremål som ska användas i templet. Kläderna till översteprästen och övriga präster håller på att tas fram, liksom en röd kviga som överensstämmer med kraven i Mose lag. Även om ortodoxa judar i allmänhet är ense om att templet i Jerusalem kommer spela en viktig roll i framtiden, är meningarna delade om detta ska ske utifrån mänskliga försök eller utifrån ett gudomligt initiativ. Tempelinstitutet menar att judar bör försöka bygga templet själva. Rabbinerna som är knutna till Tempelinstitutet anser även att det är angeläget för judar att kunna bed vid och besöka Tempelberget. Sedan det andra templet förstördes år 70 har ortodoxa judar bett böner om att ett tredje tempel ska byggas. Unesco har i flera resolutioner förnekat att det finns en judisk koppling till Tempelberget och andra heliga platser i Jerusalem.   1000-årig tradition Efter kung Davids död för 3000 år sedan byggde hans son Salomo templet, och arken med förbundstavlorna flyttades till det allra heligaste. Platsen blev därmed centrum i det judiska gudstjänstlivet och i mer än 1000 år var Jerusalem därefter Israels självklara huvudstad. Omkring 400 år efter att templet byggdes erövrade den babyloniske härskaren Nebukadnessar Jerusalem och förstörde templet.  Efter 70 år i babylonisk fångenskap återvände det judiska folket till landet för att bygga upp templet igen. Makkabéernas återerövring av det andra templet från de hellenistiska syrierna för knappt 2200 år firas sedan dess årligen vid tempelinvigningsfesten Chanucka.  Det andra templet byggdes sedan ut av kung Herodes den store, men förstördes återigen av den romerske generalen Titus år 70.  Titusbågen i Rom restes av Romarriket till minne av denna händelse, ruinerna av bågen finns för övrigt fortfarande kvar i Roms centrala stadskärna, där bland annat den sjuarmade ljusstaken finns avbildad som en del av de romerska soldaternas krigsbyte.
    • 18/06 - 2020
  • Israel Report

    Det moderna Israel: Tempelberget och den israeliska opinionen

      Tempelberget består i dag av en plan yta som omges av en skyddande mur som byggdes av kung Herodes för 2000 år sedan. Muren, inklusive Västra muren, restes i samband med Herodes utbyggnad av det judiska templet, som hade funnits där i omgångar i cirka 1000 år. Templet var i judendomen den plats där Guds närvaro manifesterade sig. Med hänvisning till platsens helighet vill många judar i dag inte gå på själva området för att undvika den plats där det allra heligaste i templet en gång låg. Al-Aqsa-moskén och Klippmoskén som i dag finns på området byggdes på platsen omkring sjuhundra år efter Herodes utbyggnad. Ottomanska riket, brittiska imperiet och Jordanien dominerade området innan Israel erövrade platsen i samband med sexdagarskriget år 1967. Då lämnade Israel över administrationen av området till Jordaniens överhöghet, även om Israel behöll säkerhetsansvaret. Området är centralt för den arab-israeliska konflikten. I ett försök att behålla status quo, upprätthåller Israel ett förbud för icke-muslimer att be på själva tempelplatsen. I september år 2000 besökte Israels oppositionsledare Ariel Sharon tempelberget, tillsammans med en Likud-delegation och ett stort antal poliser. Besöket sågs som en provokation av många palestinier och efterföljande demonstrationer eskalerade till den Andra intifadan. I efterhand visade det sig att oroligheterna var planerade sedan tidigare och att Sharons besök bara var ett svepskäl.   Politiska klimatet Många judiska rabbiner är efter 1967 överens om att det ska vara förbjudet för judar att beträda någon del av tempelberget. Deras uppfattning grundar sig på det rådande politiska klimatet kring platsen, tillsammans med risken att komma i närheten av tempelområdet utan erforderliga ritualer. Men ett växande antal ortodoxa rabbiner uppmuntrar till besök på vissa delar av området, bland annat för att motverka den pågående islamiseringen av området. En opinionsundersökning från år 2005 visade att 53 procent av israelerna kunde tänka sig att lämna över tempelberget till internationell kontroll vid en fredsuppgörelse med palestinierna, så länge Västra muren var under israelisk kontroll. År 2010 visade en opinionsundersökning att 49 procent av israelerna ville att templet skulle återuppbyggas, medan 27 procent tyckte att regeringen skulle ta aktiva steg mot en sådan rekonstruktion.    En annan opinionsundersökning som utfördes av Jerusalem Institut för Strategiska Studier i november 2017, fann att nästan trefjärdedelar (72%) av judiska israeler anser att Israel ska behålla sin suveränitet över Tempelberget, oavsett vilka diplomatiska överenskommelser de signerar. Dessutom anser 68% att det är viktigt för en jude att vara tillåten att be på tempelberget, i motsatts till status quo som säger att judar bara kan besöka platsen, men endast muslimer får be där.  32% sa att detta inte var viktigt.
    • 18/06 - 2020
  • Israel Report

    Historisk tillbakablick: 27 år sedan Osloavtalet

      Osloprocessen ledde fram till den första direkta överenskommelsen mellan Israel och palestinska politiker. Förhandlingarna inleddes i hemlighet i Oslo, Norge, och slutfördes i augusti 1993. Oslo-avtalet skrevs därefter under i Washington den 13 september 1993 av Yitzhak Rabin för Israel och Yassir Arafat för PLO, i närvaro av USA:s president Bill Clinton. Osloprocessen ledde fram till att Palestinska myndigheten skapades för att ta ett administrativt ansvar i de territorier som de kontrollerade. PLO skulle avsäga sig våldshandlingar och terrorism medan Israels militär skulle dra sig tillbaka från delar av Gazaremsan och Västbanken.  PLO erkände staten Israel och Israel erkände i sin tur PLO som legitim förhandlingspartner och representant för det palestinska folket. PLO erkändes även som förhandlingspartner i frågor som inte berördes av Oslo-avtalet, som Jerusalems status, flyktingfrågorna, gränsdragningar och säkerhetsfrågor mellan de två staterna.   A, B och C I ett tilläggsavtal i september 1995 skedde en geografisk uppdelning av de palestinska områdena i område A, B och C. Israel behöll dock den övergripande kontrollen över extern säkerhet, inklusive skyddet av gränsen mot Egypten och Jordanien, samt hot från havet och från luften. Område A omfattar territorier som redan togs över av de palestinska myndigheterna i maj 1994, där myndigheterna själva ansvarar för civil kontroll och säkerhetsfrågor. Det gäller städer som Jenin, Qalqilya, Tulkarem, Nablus, Ramallah och Bethlehem, samt stora delar av Hebron. Alla israeliska medborgare är förbjudna att resa in i detta område. Område B omfattar andra arabiska städer och byar på Västbanken där palestinska myndigheter ansvarar för tillämpningen av lagar, medan säkerhetsansvaret delas av palestinier och israeler. Område A omfattar ungefär 18 procent av Västbankens totala yta medan område B motsvarar 22 procent av territoriet. I område A och B bor tillsammans 2,8 miljoner palestinier, vilket motsvarar mer än 90 procent av den palestinska befolkningen.   Inga fria val Område C utgör omkring 60 procent av Västbanken som förblir under israelisk civilkontrol och säkerhetskontroll. En stor del av området är inte så tätbefolkat och omfattar bland annat israeliska samhällen, militära platser och statliga vägar. I område C bor strax under 400 000 israeler och mellan 150 – 300 000 palestinier. Här finns en viss palestinsk kontroll om civila frågor som inte är relaterade till territorium. Oslo-avtalet förutsatte palestinska val till ett kommande parlament, som hittills endast har hållits vid två tillfällen, 1996 och för 14 år sedan – 2006. År 2000 utbröt den andra intifadan, vilket ledde till att förhandlingarna sedan dess har stått stilla. Ett alternativ till den tvåstatslösning som Oslo-avtalet utgår från är en enstatslösning som kombinerar Israel och de palestinska områdena i en enda stat. 
    • 18/06 - 2020
  • Israel Report

    Nyheter: Israel annekterar delar av Västbanken

    I början av juni beordrade försvarsminister Benny Gantz den israeliska armén att förbereda sig för politiska steg på de palestinska områdena. Uttalandet ses som en förberedelse för att annektera delar av de områden som – sedan Jordanien annekterade området i april 1950 – numera kallas för Västbanken. Premiärminister Benjamin Netanyahu har under tre valrörelser inom ett år lovat att utöka Israels inflytande i de områden som intogs vid sexdagarskriget år 1967. Planerna fick fullt stöd av USA:s president Donald Trump i januari i år, när den amerikanske presidenten redovisade sin fredsplan för Mellanöstern. Planen gav Israel rätt att annektera israeliska samhällen i området, samt Jordan-dalen. Benny Gantz motsatte sig planerna i valrörelsen och menade att ett sådant steg behövde internationellt stöd. I koalitionsöverenskommelsen gick Gantz med på att det räckte med stöd från USA och från Knesset. Israel motsätter sig omvärldens beskrivning av området som ockuperat, eftersom de menar att sexdagarskriget startades i självförsvar.   Internationell kritik Rysslands försvarsminister Sergey Lavrov och Egyptens utrikesminister Sameh Shoukry varnade för att Israels annekteringsplaner hotar en tvåstatslösning vilket kan provocera en ny och farlig våg av våldsamheter i regionen, enligt ryska utrikesdepartementet. I mitten av maj varnade Jordanien kung Abdullah II för en ”massiv konflikt” om Israel fullföljer sina planer.  Iran är kritiskt. Irans högste ledare Ali Khamenei lade den 22 maj ut en tweet som slog fast att ”den sionistiska regimen är en dödlig cancersvulst och en skada för denna region. Det kommer utan tvekan att ryckas upp och förstöras. Sedan kommer skammen att falla på dem som ställer sina krafter till förfogande för en normalisering av förbindelserna med denna regim.” Även Europeiska unionen meddelade att man kommer att använda alla diplomatiska kanaler för att få Israel att stoppa annekteringen.   Jordanien annekterade De palestinska myndigheterna har förkastat Trumps fredsplan och har i protest mot annekteringsplanerna avslutat sitt säkerhetssamarbete med Israel, som innebär förhindrandet av terrordåd. Transjordanien annekterade Judéen och Samarien efter självständighetskriget år 1948, då Israel blev attackerat av alla sina grannländer. Transjordanien bytte därefter namn till Jordanien och området väster om floden Jordan fick benämningen Västra banken – Västbanken. Jordanien lade ned sitt anspråk på territoriet år 1988 Efter att Jordanien förlorade Västbanken till Israel under sexdagarskriget 1967, förblev palestinierna där medborgare i Jordanien tills landet avsa sig territoriet.
    • 18/06 - 2020
  • Israel Report

    Visste du att: Fågelskådning

    Omkring 500 miljoner fåglar passerar över Israel varje vår och höst vilket har gjort landet till ett eldorado för fågelskådare. Under hösten flyger fåglarna söderut mot Afrika och när våren kommer återvänder de till Europa för att häcka. Israel förenar tre kontinenter (Afrika, Asien och Europa) och har ett mångsidigt klimat – från det snöklädda Hermonberget i norr till öknarna i söder. Landet erbjuder därför en mängd olika livsmiljöer för alla de fåglar som passerar eller är bofasta i området. Det handlar om över 500 arter som antingen är bofasta, eller som häckar och föder upp ungar och sedan flyttar vidare söderut. Eller tillfälliga besökare som kommer under hösten eller tidig vinter och stannar till våren. Det finns också över 100 arter som endast passerar. Fågelskådare från hela världen kommer till Israel för att titta på fågellivet. De två mest populära fågelskådarfestivalerna för besökande fågelskådare är i Hula-dalen på hösten och i Eilat på våren. Under dessa högsäsonger kan man få se upptill 200 fågelarter.   Forskningscentrum  Vid Hulasjön i norra Israel, liksom på kibbutzen Kfar Rupin i Bet-Shan-dalen, samt i Jerusalem och i öknen norr om Eilat, finns fågelskådarcentra som är utrustade med teleskop där man även erbjuds guidade turer. Ett ornitologiskt forskningscentrum, som är en del av Tel Avivs universitet finns i Latrun.  Bofasta fågelarter är exempelvis gåsgam och koltrast. Exempel på sommarbesökare är gök och röd falk, medan gråhäger, rödhake och trana besöker Israel på vintern. Passerande flyttfåglar är exempelvis storkar, medan en fågel som endast gör mycket sällsynta besök är albatrossen.
    • 14/05 - 2020